Det finns tystnad och så finns det tystnad. När det var riktigt lugnt och skönt i stan så bröts inte tystnaden av sirener, flygplan eller högljudda människor som passerade. Det var tyst och härligt – fast ändå inte. För det fanns alltid ett brus i bakgrunden. Ett brus som var så invant att jag slutade lägga märke till det, tills vi lämnade det. Här på gården är det nämligen tyst på riktigt och då märker man skillnaden. Det är nästan så jag hör mig själv tänka.
På samma sätt, eller i alla fall på ett liknande sätt, är det med brödet. Tidigare åt vi köpt bröd, men sedan började vi baka själva för att få härligt färskt bröd till frukosten. Genom att göra degen på kvällen och låta den jäsa över natten så är det ju i princip bara att sätta in den i ugnen på morgonen. Häromdagen orkade vi inte baka, så vi köpte hem en påse tekakor. Först trodde jag att det var något fel på brödet för det smakade inte så gott som jag mindes, men sedan insåg jag att jag blivit så bortskämd med det hembakade att jag tappat smaken för det köpta. Dessutom blev jag hungrig direkt, det var bara luft i smörgåsen.
Så nu sitter jag här och äter mitt goda hembakade bröd i kompakt tystnad samtidigt som jag blickar ut över det vackra höstlandskapet. Ett bättre sätt att börja dagen kan jag inte tänka mig.
