Vad gör man när man är toksugen på ett bad och vattnet har frusit? Edith blev alldeles villrådig idag när hon gick förbi ett av sina favoritbadställen. Det är inte halt lätt att förstå vad som händer när man aldrig tidigare varit vid en frusen sjö.

Snart står det bakning av pepparkakor och lussekatter på schemat. Det är lika spännande varje år när det gäller resultatet. Det är som att man inte får någon riktig feeling för bakning som bara sker en eller ett par gånger per år. Varje gång måste receptboken fram och trots att jag följer den minutiöst så är det alltid något som inte blir som det ska.

Detsamma är det med den, om inte livsviktiga så i alla fall näst intill oumbärliga, knäcken. Jag lyckas nästan aldrig få den perfekt. Antingen blir den för hård så att tänderna går sönder eller så blir den för lös och fastnar i samma stackars tänder. Tänker att jag nog ändå föredrar det senare. Det måste vara att jag har dålig tajming. Som om inte det vore nog så bränner man ju halvt ihjäl sig när knäcken ska hällas över i de minimala fladdriga knäckformarna. Vore de inte så rackarns goda skulle man ju aldrig hålla på. Men knäcken tillhör de där delarna som bara måste vara med på julen – tillsammans med skinka, sylta, sill, julgröt, julkorv, köttbullar, julmust och såklart hembakat tunnbröd. 

Men en sak i taget, idag är det lussebullar och pepparkakor som gäller.